Escalation: Explorative studies of high-risk situations from the theoretical perspectives of complexity and joint cognitive systems

The main aim of the research is to explore different aspects of organisational resilience in escalating situations, with an investigation of both theoretical and practical implications. From the platform of an explorative approach, this study makes use of naturalistic research in the domain of health care and experimental simulation studies, in order to establish a broad theoretical framework vis-à-vis the processes of escalation. Rather than treating notions of crisis as processes taking place outside the organisation, the thesis outlines a view of escalation as an inherent part of organisational reproduction and structure, rooted in historical relations of power and professional identities. The thesis goes on to look at pragmatic implications in areas such as the establishment of efficient coordination structures in escalating situations, and team performance assessment

Symbiots: Conceptual interventions into energy systems

Symbiots set out to examine values such as ease-of-use, comfort, and rationality assumed within conventions of ‘good design’, in order to expose issues related to energy consumption and current human- (versus eco-) centered design paradigms. Exploring re-interpretations of graphical patterns, architectural configurations and electrical infrastructure typical in Swedish cities, Symbiots takes the form of a photo series in the genre of contemporary hyper-real art photography. Painting a vivid picture of alternatives to current local priorities around energy consumption, the three design concepts depicted are strangely familiar, alternatively humorous and sinister

What's in it for me? A qualitative study of consumers’ sensemaking and value creation using mobile location-based service retail applications

The research on digitalisation has experienced a shift in the last decade, and animportant facilitator of the effects of business World digitalisation is the increased use of mobile devices. Furthermore, research on value creation has also gone through changes recently. Although much value research has been conducted, there is a gap in retail digitalisation research and the consumers’ interaction and sensemaking of digital devices in a retailing environment. The aim of this study was to add to research on sensemaking and value creation in the context of digitalisation by investigating its impact on usage of mobile locationbased services retail (LBS) applications as a facilitator for value co-creation. To fulfil the purpose, a hermeneutic analysis was performed on a qualitative case study of a mobile LBS retail application. The results show that primarily belief-driven sensemaking affects consumers’ willingness to change and co-create value. Consumer identity and beliefs in particular affect the value co-creation process. Furthermore, it shows that complex information hinders sensemaking processes, leading to nega- tive emotions and preventing co-creation of value. Knowledge about this is im- portant to those who work to adopt digitalisation in their own retail context, and for those who wish to expand the horizons of sensemaking

What counts as a reasonable extent? - a systems approach for understanding fire safety in Sweden

Swedish legislation requires that any owner or user of a building maintain a reasonable level of fire protection measures to ensure the safety of all people located in the building. If a building, in the wake of a fire, in court is determined not to have had a reasonable fire protection, the blame will likewise be assigned to the building owner or user. Using the perspective of risk governance, this study aims at analysing how regulation and stakeholders interact to maintain a specific level of fire protection in hotels. The focus is on identifying problems and frictions that have emerged from the complex relationships, and differences of interests, between the different stakeholders. Based on a stakeholder analysis, 11 respondents were selected for an interview study. The main problems identified in the analysis are that there are ambiguities for the individual hotel owner to know whether her or his fire protection measures are reasonable according to the law, that the system has emerged without clear political goals, problems related to the process of local supervision, that the ambiguous situation gives rise to opportunities of other stakeholders to claim the definition of what counts as a reasonable extent, and the ethical problems associated with convicting a single individual for failure in a complex multi-actor system

Etableringsproblematik för träd i stadens hårdgjorda ytor

Att plantera och etablera träd är svårare än vad det först kan se ut att vara. Det är lätt att tro att det bara är att köpa ett fint träd och sätta ner det i lite jord med lite skötsel, t.ex. bevattning. I parkmiljö kan denna etableringsmetod ge goda resultat, men i stadens hårdgjorda ytor leder det endast till att träd överlever ett antal år och sedan dör långsamt. De dåliga växtbäddarna tvingar fram onödig och dyrbar skötsel som ändå i längden tvingar fram ersättningsplanteringar. Detta fenomen är något som de flesta inte strävar efter men som har blivit ett resultat av att växtbäddsvolymen har minskat och blivit alltför onaturliga. När vi planterar träd måste vi alltid ha i bakhuvudet hur träd lever i naturen och hur de fungerar biologiskt. Träden är ett levande material som kräver att deras direkta behov är uppfyllda (vatten, näring, koldioxid, syre, solljus), men även indirekta behov som t.ex. att jorden fungerar biologiskt och innehåller organiskt material. En alltför stadsmässig växtbädd uppfyller sällan alla dessa behov trots att de har t.ex. skelettjord. Idag inriktas växtbäddslösningar för mycket på de tekniska metoderna istället för att lägga fokus på att trädet får sina behov uppfyllda. Det finns ytterligare faktorer att tänka på vid trädetableringar i städernas hårdgjorda ytor än i till exempel parkmark. Dessa ytterligare faktorer som påverkar etableringsresultatet är nedanstående, som har bearbetas i detta arbete

Ledarskap, förändringsmotstånd & kommunikativt handlande - En teoretisk studie

Bakgrund: Förändringar innebär risker för företagen, ett sätt att minska dessa risker och öka chanserna att det lyckas är att hantera det motstånd som dyker upp. Syfte: Med utgångspunkt i kommunikativt handlande genomföra en analys av relationen mellan ledarskap och förändringsmotstånd samt diskutera vikten av hantering av förändringsmotstånd. Metod: En teoretisk studie med viss hjälp av hermeneutisk forskningsansats och med teoretisk utgångspunkt i Habermas kommunikativa handlande. Resultat: Med frigjord kommunikation mellan ledare och individer ter sig förändringar mindre skrämmande och ledarskapet ges möjlighet att finna brister i organisationskulturen. Detta har visat sig korrelera med motivationsteorier över basala behov där trygghet och kärlek kan argumenteras ge en starkare organisationskultur som med större sannolikhet välkomnar förändringar. Motstånd kan verka positivt som en stabilitetsbroms för organisationen men riskerar att stagnera organisationen, genom att tillåta kritisk dialog ges ledarskapet möjlighet att konstruktivt hantera motståndet. Den egna inställningen till specifika förändringar blir viktig att förstå och fundera över som ledare då den kan minska eller öka det upplevda motståndet inom organisationen. Genom att låta omhändertagande beteende bli en systematisk del av organisationskulturen kan det kommunikativa handlandet fokusera på att hantera de brister som uppstår istället för att aktivt försöka hantera för många faktorer själv

On the rationale of resilience in the domain of safety: A literature review

Resilience is becoming a prevalent agenda in safety research and organisational practice. In this study we examine how the peer-reviewed safety science literature (a) formulates the rationale behind the study of resilience; (b) constructs resilience as a scientific object; and (c) constructs and locates the resilient subject. The results suggest that resilience engineering scholars typically motivate the need for their studies by referring to the inherent complexities of modern socio-technical systems; complexities that make these systems inherently risky. The object of resilience then becomes the capacity to adapt to such emerging risks in order to guarantee the success of the inherently risky system. In the material reviewed, the subject of resilience is typically the individual, either at the sharp end or at higher managerial levels. The individual is called-upon to adapt in the face of risk to secure the continuous performance of the system. Based on the results from how resilience has been introduced in safety sciences we raise three ethical questions for the field to address: (1) should resilience be seen as people thriving despite of, or because of, risk?; (2) should resilience theory form a basis for moral judgement?; and finally (3) how much should resilience be approached as a trait of the individual

Värphöns

In this degree project we wanted to investigate if there are any possibilities to get a higher income from grain growing by giving the grain to hens instead of selling it. We were also wondering if the manure has any value or if it only cost the egg producer money. If the egg producer cultivate his own grain and is able to store it in layer is there quite much money to earn. Expensive pasture makes it profitability to pay up to 1,35 Swedish crowns for a kilo of wheat. In our calculating we've used calculation from the company Lantmännen. This high price for grain opens also the possibility to make a deal with any neighbour if the egg producer is unable to grow his own grain. From a hen house that holds 20 000 hens comes about 1100 cubic meters of manure a year. This little quantity doesn't carry the costs of an expensive dung spreader. Financial the egg producer shall hire that service. It is difficult to decide the manure value. It depends on which fertilizer you compare with. In this degree project we have compared the manure with three different fertilizers. We have also interviewed five egg producers that value the manure different.Bakgrunden till detta arbete har varit att se om det finns någon ekonomisk vinning för en växtodlingsgård att investera i ett värphönsstall. De frågor som vi belyst är om spannmålen får något mervärde genom att ge det till hönsen som foder istället för att sälja den. Vi har också undersökt om gödseln är en resurs eller bara kostnader för äggproducenten. Har man tillgång till egen lagringskapacitet som dessutom är salmonellaklassad är det ingen tvekan om att det går att räkna upp spannmålspriset mycket. Vi har jämfört lantmännens kompfodermodell där man köper ett halvkoncentrat som sedan kan blandas med 36 % egen spannmål, gentemot ett färdigt fullfoder. Ekonomiskt visar detta att man med dagens foderpriser kan betala 1,35 kr/kg för spannmålen. Har man ingen egenproducerad spannmål visar detta att det alldeles säkert kan finnas någon granne som borde vara intresserad av att leverera hans spannmål till äggproducenten för ett så högt pris. Enligt våra kalkyler tjänar äggproducenten även på att köpa spannmål från lantmännen vid ett normalpris på ca 1,20 kr/kg. Vid ett kilopris på 1,35 kr för spannmålen krävs det en besättning på 3439 höns för att de extrainvesteringar som krävs skall förränta sig. Gödselvärdet har varit svårare att bestämma då många faktorer spelar in. Enligt intervjuer som vi gjort med äggproducenter menar dessa att gödseln varierar i näringsvärde beroende på uppfödningssätt och mellan omgångar. Vid frigående inhysning går gödseln att sälja som ekologisk gödsel men koncentrationen blir lägre eftersom strömedel blandas in med gödseln. Ekonomiskt har vi jämfört med tre olika handelsgödselmedel och det framräknade värdet på gödseln varierar med priserna på handelsgödseltyp. Att investera i en egen stallgödselspridare bär sig inte vid en anläggning som inhyser 20 000 höns. Från ett stall i den storleken får man endast ut cirka 1100 kubikmeter gödsel om året och därför ska man rent ekonomiskt leja in stallgödselspridare vid utkörning av gödseln